Ryssland är världens till ytan största land och har drygt 145 miljoner invånare. Fram till 1991 var Ryssland och Moskva maktcentrum i det stora sovjetiska imperiet.
Efter kommunismens fall i Ryssland har det inte vuxit fram ett fungerande partisystem genom vilket medborgarnas intressen kan kanaliseras. De stora politiska partierna är skapade uppifrån och fungerar mest som valfordon för den politiska och ekonomiska eliten.
I den ryska statsduman – parlamentet – finns inga av de två liberala partierna Jabloko eller SPS representerade och partier lojala mot före detta president Vladimir Putin är i majoritet. Detta innebär en politik som direkt motverkar politisk pluralism. Ryssland har slagit in på en väg som leder till ett alltmer auktoritärt och byråkratiskt system.
I december 2011 kommer det att hållas parlamentsval medan presidentvalen hålls i mars 2012. I den senaste presidentvalskampanjen vägrade Dimitri Medvedev att delta i debatter med sina motståndare. Trots att Medvedev innan han blev vald gav indikationer om att han hade en mer liberal och demokratisk agenda än sin föregångare Putin har vi inte sett några positiva trender i hans politik. Dessutom ser vi antydningar om att Medvedev endast är en platshållare för Putin innan denne är konstitutionellt tillåten att återgå till presidentposten efter nästa val.
Den politiska makten är starkt centraliserad, de lokala organen är ofta korrumperade och har mycket begränsade befogenheter. Det försvårar framväxten av folkrörelsepartier, eftersom politiskt engagemang ofta tar sin utgångspunkt i att människor vill förändra och förbättra sin närmiljö. Det är därför viktigt att stödja partier och organisationer som arbetar med konkreta frågor på lokal nivå, som kan engagera människor och ge dem möjligheter att med politiska och demokratiska medel påverka sin vardag till det bättre.
Massmedierna har under de senaste åren av president Putins och sedermera president Medvedevs styre genomgått en likriktning. Oberoende medier har i stor utsträckning stängts och förbjudits av regimen. Journalister hotas och trakasseras. Människor får genom TV och annan media ingen information om alternativ till den politik som regeringen för i Ryssland idag.
Silc och Ryssland
Silc arbetar sedan flera år tillbaka i Ryssland med det liberala partiet Jablokos Sankt Petersburgsavdelning. Vårt arbete går ut på att utveckla och utbyta erfarenheter om intern åsiktsbildning samt att stärka Jablokos nätverk med liberala partier och organisationer i andra postsovjetiska länder och resten av världen.
Jabloko var för några år sedan representerat i många lokala dumor och i statsduman. I de senaste lokalvalen förbjöds de dock att delta och de blir nu mer och mer marginaliserade. De enda mandat Jabloko har i dag är enstaka ledamöter i municipalitetsstyrelserna i Sankt Petersburg samt ett fåtal andra städer. Municipaliteterna har mycket små befogenheter men ledamöterna väljs i direkta val. När partiet nu inte längre är representerat i politiska församlingar är det viktigt att kämpa för att överleva som parti och att motverka marginaliseringen av organisationen och idéerna. Framförallt måste detta ske genom att bredda medlemsbasen och stärka sitt nätverk med andra organisationer i det civila samhället.
Från och med hösten 2010 och under 2011 kommer Silc att arbeta bredare i nordvästra Ryssland med demokratiaktörer från hela det civila samhället samt en valövervakningsorganisation.
I januari 2007 gav Silc ut boken “I väntan på Lenins begravning”. Boken handlar om unga aktivister och ungdomars inställning till politik och samhälle i Ryssland.
